Jag kan välja. 

 

Jag kan välja om jag vill tycka om mig själv bara när andra gör det, eller om jag vill göra det hela tiden. Jag kan välja vilka personer jag tycker om, jag måste inte tycka om alla. Jag kan välja att alltid älska mig själv och inte låta andra sätta värde på mig. 

 

Idag pratade mina vänner om hur synd det är att man inte kan bestämma vad man känner. Jag vet inte riktigt om jag håller med. Jag skulle säga att man i väldigt stor utsträckning kan bestämma vad man känner. Även om jag vet att många inte skulle hålla med mig. Men jag tror att i många fall kommer tanke före känsla (såvida det inte gäller överlevnad), när man har tänkt något manifesteras det i en känsla. Jag tror man kan välja att känna på olika sätt och att tankarna direkt påverkar ens känslor. Börjar man till exempel störa sig på en person så känner man sig fort obekväm i närheten av den och kommer bara på fler störande saker med personen ifråga. Börjar man tänka på hur ful man är känner man sig väldigt snabbt ful, och börjar man tänka på hur snygg man är så känner man sig snabbt snyggare. Börjar man tänka på hur mycket man gillar en person känner man sig kär och börjar man tänka att man kanske inte alls är kär, känner man sig inte längre kär.

 

Jag kan välja mina känslor.